Idrotts- och Fritidsnämndens marsmöte hölls i samma ärovördiga lokaler som februarimötet. Major Holmberg, ledamot i drätselkammaren mellan 1887 och 1906, blickar med stilig mustasch i uniform och medaljer ut över mötesrummet.
- Storvreta innebandyklubb berättade om sin verksamhet och särskilt om Storvreta IBK Örnarna, föreningens lag för ”för ungdomar och unga vuxna med någon typ av funktionsnedsättning”. Laget tränas av spelare från Storvretas A-lag, tar sitt spelande på stor allvar, och verkar sprida mycket glädje kring sig. Det här fyller en viktigt funktion eftersom många med funktionsnedsättning har negativa erfarenheter av föreningslivet och är mindre aktiva än genomsnittsmedborgaren.
- Utvecklingsstöd är ett bidrag som kan sökas för "projekt som stödjer allsidig utveckling för barn och ungdomar, funktionsnedsattas deltagande, integration, eller jämställdhet". Under rubriken ”Ändrad inriktning i bidragsbudgeten” beslutade de rödgröna att de 500kkr som återstår av 2016s budget endast får användas för integrationsprojekt.
Jag försökte påpeka att integration redan var ett prioriterat område, samt att jämställdhet och funktionsnedsattas deltagande också är viktiga områden. Varför inte bara fortsätta utvärdera projektförslag och ge bidrag till de bästa idéerna? (Tidigare har den här typen av resonemang gått att föra i nämnden, men den dörren verkar nu stängd. Jag drar slutsatsen att det är yrkande, votering, reservation som kommer att gälla i framtiden.) Nej, det var inte intressant. De rödgröna hade bestämt sig för att göra en ”integrationssatsning”. Man kan nog också se det som ett kraftfullt slag i luften. Örnarna fällas i flykten. - I frågan om Allaktivitetshuset följde miljöpartiet upp sin kovändning i kulturnämnden med en ny kovändning i idrotts- och fritidsnämnden. Turerna är nu så många att frågan måste få en egen bloggpost.
- Som en del av kommunens arbete med jämställdhetsintegrering vill man följa upp kommunens fritidsvaneundersökning (vad gör medborgarna) och subventionsutredning (vad subventionerar kommunen) med att utreda hur nämndens regelverk kan förändras för att uppnå ökad jämställdhet.
Gott så, men i förslaget handlar det nu om ”jämställdhet och jämlikhet”. All världens orättvisor är nu också del av utredningen, och som om det inte räcker ska ”utredningen även omfatta förhållandet att alltfler barn- och unga väljer att lämna den föreningsorganiserade idrotten”. Om målet är att hålla kvar dem i föreningarna eller att satsa mer skattepengar på fritidsverksamheter utanför förningarna är inte tydligt. Baserat på de rödgrönas handlingar kan man nog vänta sig att svaret man vill ha är fler byråkrater, svagare föreningar, och ”demokratisk kontroll” över idrotts- och fritidsproduktionen. - Slutligen behandlades detaljplanen för Norra Bäcklösa. I November efterlyste vi en plan för ytor för idrotts- och fritidsverksamhet i den nybyggda områdena. De rödgröna konstaterar ”med glädje” att en text om frågan nu lagts till. En snabb titt på den bifogade plankartan visar dock att den inte reviderats sedan i oktober.
Jag påpekade att den här typen av frimärksplanering av nya områden innebär att man antingen sänker ambitionsnivån för idrottsinfrastruktur (dvs framtiden är, ur ett idrottsperspektiv, sämre än idag) eller att man bygger upp en skuld av uppskjutna investeringar. Miljöpartiet svarade att man var för en tät stad och att ”ekonomer hade tittat på det där”, vilket jag tolkar som att den som vill ha ett framtida Uppsala med plats för idrott och rekreation bör rösta blått för en grön politik.
I ärende efter ärende visar de rödgröna att de slutat lyssna. Besluten blir allt konstigare. Vi är redo att ta över.
