Som extranummer sjöng Dave Gahan David Bowies Heroes och det var magiskt. Tidigare hade Martin Gore sjungit A Question of Lust och Somebody. Att Friends Arena går back med 200 miljoner per år kändes helt irrelevant.
Drygt 12 timmar senare var det återigen dags för vårt moderatkafé i Gottsunda centrum. Två personer i hyresgästföreningens västar tittade in och hörde sig för. Naturligtvis var även representanter för Rörelsen välkomna. En av dem påpekade att de var helt opolitiska medan den andre bekräftade. De tackade nej till kaffe. Kanske behövde de prata ihop sig med varandra?
Den här gången hade vi tillsammans med västra moderatföreningen bjudit in en talare. Doktor Emelie Värja berättade om sin forskning kring kommunal ekonomi och tillväxt. Hon började med att berätta om hur det offentliga under det senaste halva århundradet blivit en allt större del av den svenska ekonomin, om det offentligas mål att stabilisera, fördela och hantera marknadsmisslyckanden, om Lafferkurvan, och om det kommunala utjämningssystemet och dess effekter.
Jag stötte på hennes forskning för två år sedan när jag letade efter data till en investeringsmodell för arenor för elitidrott. När vi nu bygger ett fotbollstempel till vårt nya allsvenska herrlag - hur mycket extra skattepengar kan vi då vänta oss att få in?
Värjas modell är på ytan enkel. En kommuns skattekraft är proportionell mot befolkningsstorleken gånger genomsnittsinkomsten. Efter att ha justerat för politik, utbildningsnivå och mer undersöker hon om närvaron av ett fotbolls- eller ishockeylag i högsta divisionen ökar en kommuns skattekraft.
“Nej” svarade hon och inväntade med ett nöjt leende, alla invändningar. (Hon hade en förberedd slide med de tio vanligaste.)
- Nej, extra ölförsäljning till utomsocknes besökare ger inget utslag. Det skulle i så fall öka genomsnittsinkomsten.
- Nej, ungdomar (och andra) blir inte inspirerade av elitidrottarna på ett sätt som får dem att röra sig mer och ger bättre hälsa. Det skulle i så fall öka medelinkomsten via färre sjukskrivningar.
- Nej, ungdomar (och andra) blir inte inspirerade av elitidrottarna så att de begår färre brott. Det skulle i så fall öka (den vita) medelinkomsten. (Och på befolkningstillväxten, brottslighet är tydligen en av de saker som starkt minskar folks vilja att flytta till en plats.)
- Nej, det sätter inte Uppsala på kartan så att fler vill flytta hit - det skulle i så fall synas på befolkningstillväxten.
- etc, etc
Värjas forskning visar att elitidrott inte ger en kommun tillväxt. Däremot verkar utbyggd barn- och äldreomsorg göra det. (Kanske för att folk får ro att arbeta när de vet att deras familjer har det bra.)
Jag tror inte att man ska söka idrottens (eller kulturens) värde i hur stora extra skatteintäkter de skapar. Den har ett värde i sig själv.