Skolgården som en möjlighet

När Adolph Modéer i sin handbok för sockenskolmästare från 1796 poängterar att alltför mycket stillasittande kan vara skadligt är han varesig först eller sist. Det klassiska Lyceum, där bland annat Aristoteles undervisade, kombinerade undervisning med idrott, och modern forskning återkommer gång på gång till att daglig rörelse är bra för skolbarns hälsa och skolresultat.

Ytor för daglig rörelse kan se olika ut, men resultatet av regelbunden fysisk aktivitet, bättre välbefinnande, skolresultat och folkhälsa, är de samma. På riksnivå råder numer närmast total samsyn kring initiativet “Samling för daglig rörelse”.

I dagens Uppsala, där budorden är tätt och högt, riskerar både historiska erfarenheter och ny forskning att tappas bort. När frågan om idrottslokaler till Brantingskolan i vintras nådde Idrotts- och Fritidsnämnden var den dyrbara marken kring byggnaden redan såld och idrottsutrymmena fick krympas. När en ny skola till området vid Industristaden äntligen planeras så handlar diskussionen mer om vilken den minsta yta per elev man kan komma undan med är och mindre om skapa en god miljö.

Tyvärr begränsas inte kortsiktigheten till nybyggen. Två av Uppsalas mest framgångsrika skolor, Engelska skolan och Uppsala musikklasser, ligger i vackra parkmiljöer som nu avvecklas till förmån för täta höghusrader.

Jag tycker att Uppsala måste börja se skolgården som en möjlighet. Dels finns en möjlighet att skapa skolmiljöer som inbjuder till och möjliggör både spontan och organiserad lek och idrott för bättre hälsa och skolresultat. Dessutom bör framtidens skolgårdar, likt väl fungerade skolidrottsplatser, vara tillgängliga och trygga även på kvällar och helger.

Det är dags för Uppsala kommun att sluta se skolgårdar som en kostnad och börja se dem som en möjlighet.

Valpynt

Vid valet 2014 menade en vän att ingen väljare någonsin valt parti baserat på en valaffisch. Jag tror han har ganska rätt. Valaffischerna är mer som en del av en demokratifestival. Precis som det pyntas på stan inför jul pyntas med färggranna affischer inför valdagen.

Min favorit i år är bildserien på Ulf Kristersson i fjällrävenjacka. Den fungerar inte som bra som valaffisch men den är snygg. Jag får nästan lust att köpa en fjällrävenjacka.

I år har kommunen gjort affischeringen lite mer komplicerad genom att förbjuda alla affischering på lyktstolpar och skyltar samt inom 20 meter från en korsning eller 2 meter från vägbana. (Det är en lång lista på förbud.) Vad jag kan se är det bara vi (som inte gillar att bryta mot regler) och Liberalerna (som älskar förbud) som försöker följa reglerna. Kommunen hotade inledningsvis med att plocka ned felplacerade affischer och skicka fakturor för nedskräpning, men det verkar ha varit ett tomt hot. (Men kunde ju har börjat med alla skyltar för pizzerior och takläggare, men…)

Tyvärr kommunicerar delar av väljarkåren genom att riva ner och slå sönder affischer de inte gillar. Att våra budskap om fler poliser rivs ner i Gottsunda kanske inte var så oväntat, men vem sparkar omkull Ulf i fjällrävenjacka strax utanför lantbruksuniversitetet? Å andra sidan välts även Liberalernas skyltar och socialdemokraternas sprayas med både SD-hjärtan och anarkist-A (på olika platser).

De river ner och vi bygger upp.

Sista nämndsammanträdet innan valet

Jag har i veckan varit på mitt sista möte med Idrotts- och Fritidsnämnden innan valet.

Först fick vi veta förvaltningen har anställt en marknadsförare för att arbeta med nämndens projekt. Han verkade bra, men jag kan som så ofta under de senaste åren inte undvika att fundera på vad som är kommunens kärnuppgifter och vad som inte är det.

Därpå fick vi, under den vanliga titeln “fritidsvaneundersökning”, en ordentlig statistikgenomgång. Företaget som undersökningen köpts in från visade siffror på längden och tvären. En jämförelse av självrapporterad besöksfrekvens per kön och ålder till Fyrishof mot IFU arena visades. Inga slutsatser kunde dras av den bilden, men kajakpaddling är liksom förra året en av de mest populära verksamheterna som medborgarna inte ägnar sig åt. 18% skulle vilja skriva dikter. Jag upplevde starkt att mitt liv är för kort för den här typen av presentationer.

De dubblade liftkortspriserna flög förbi på väg mot kommunfullmäktige. (Vi behövde inte reservera oss igen, utan påpekade bara att Aliensen (ok, det här är ett stavfel/autocorrect, men som en vän påpekade är det mycket roligare så här) har en egen mycket bättre budget.)

Situationen i Gottsunda, med skjutningar och sprängningar, beskrevs som “social oro och segregering”. Motdraget från nämnden är (bl a) en satsning på ökad simkunnighet.

Somaliska Föreningen i Uppsala ville ha ett undantag från de vanliga bidragsreglerna. Normalt måste en Idrottsförening vara med i någon av Riksidrottsförbundets organisationer eller etniska föreningar godkännas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, men just den här föreningen ville inte det. Eftersom ingen förklaring till varför de inte kan vara med i någon riksorganisation gavs yrkade vi, KD, och centern på återremiss, men blev nedröstade. Bidragen ska ut!

I valet kan man kryssa mig längst ner på moderaternas kommunlista. (Plats #26.) Jag lovar inte att jag kan styra upp det här, men jag lovar att försöka. Och jag lovar att blogga om det.