Jag har i veckan varit på mitt sista möte med Idrotts- och Fritidsnämnden innan valet.
Först fick vi veta förvaltningen har anställt en marknadsförare för att arbeta med nämndens projekt. Han verkade bra, men jag kan som så ofta under de senaste åren inte undvika att fundera på vad som är kommunens kärnuppgifter och vad som inte är det.
Därpå fick vi, under den vanliga titeln “fritidsvaneundersökning”, en ordentlig statistikgenomgång. Företaget som undersökningen köpts in från visade siffror på längden och tvären. En jämförelse av självrapporterad besöksfrekvens per kön och ålder till Fyrishof mot IFU arena visades. Inga slutsatser kunde dras av den bilden, men kajakpaddling är liksom förra året en av de mest populära verksamheterna som medborgarna inte ägnar sig åt. 18% skulle vilja skriva dikter. Jag upplevde starkt att mitt liv är för kort för den här typen av presentationer.
De dubblade liftkortspriserna flög förbi på väg mot kommunfullmäktige. (Vi behövde inte reservera oss igen, utan påpekade bara att Aliensen (ok, det här är ett stavfel/autocorrect, men som en vän påpekade är det mycket roligare så här) har en egen mycket bättre budget.)
Situationen i Gottsunda, med skjutningar och sprängningar, beskrevs som “social oro och segregering”. Motdraget från nämnden är (bl a) en satsning på ökad simkunnighet.
Somaliska Föreningen i Uppsala ville ha ett undantag från de vanliga bidragsreglerna. Normalt måste en Idrottsförening vara med i någon av Riksidrottsförbundets organisationer eller etniska föreningar godkännas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, men just den här föreningen ville inte det. Eftersom ingen förklaring till varför de inte kan vara med i någon riksorganisation gavs yrkade vi, KD, och centern på återremiss, men blev nedröstade. Bidragen ska ut!
I valet kan man kryssa mig längst ner på moderaternas kommunlista. (Plats #26.) Jag lovar inte att jag kan styra upp det här, men jag lovar att försöka. Och jag lovar att blogga om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar