Bilden ovan visar åtta (oladdade) stridsspetsarna från en Peacekeepermissil under återinträde och nedslag. Varje streck motsvarar 25 Hiroshimabomber. Det är en mycket vacker bild.
Min generation och jag växte upp under det kalla krigets kärnvapenhot. Allt kunde utplånas på ett par minuter. Därefter atomvinter.
Idag, i det nya årtusendet, råder klimatångest. Föräldravrål pågår. (Wooooooohaaaa!!! - tänk på barnen.) Om inget görs för att minska (typ Kinas) koldioxidutsläpp riskerar vi mildare klimat och högre havsnivåer.
1983 kunde man ligga i sin säng och fungera på om missilerna redan var på väg. Ubåtar smög omkring i skärgården och KAL007 sköts ned på väg mot Korea. I bakgrunden rullade den stora natoövningen Able Archer 83 och de sovjetiska varningssystemen falsklarmade som en galen väckarklocka på snooze.
Ni får ursäkta om ett par meter högre vatten om 100 år inte direkt får mig att ligga sömnlös. Jag ser fram emot elbilarna.