Uppsala Idrottsgala är mingel och trerätters med prisutdelning i 11 kategorier. Galan “hyllar Uppsalas idrottshjältar” och vinnarna röstas fram på webben (men en jury har veto). Stilen och ambitionsnivån sammanfattas kanske bäst av klädkoden “Dressat men inte högtidsdräkt, tänk ‘Idrottsgalan på SVT’.”
Enligt lokaltidningen har arrangörsbolaget problem att få ihop idrottsgalans ekonomi, och vill därför att kommunen ökar sitt direkta stöd från 150 kkr till 300 kkr. (Eller kanske 450 kkr, jag är inte helt säker - vi politiker har inte nåtts av någon ansökan.) ”Får vi inte bidraget som vi har ansökt om från kommunen blir det ingen mer gala” säger en av arrangörsbolagets ägare.
Via (den till största delen skattefinansierade organisationen) Elitidrott Uppsala har jag 2015 och 2016 som ledamot i Idrotts- och Fritidsnämnden erbjudits en VIP-biljett. Galabiljetterna säljs annars för 1295 kr exklusive moms.
Jag har tidigare beskrivit min tvekan för att ta emot gåvor från samma organisationer som vi i nämnden normalt beslutar om bidrag och byggnader åt. Om pengarna i första hand är skattepengar blir min tvekan dubbel. Bör en idrottsgala prioriteras högre än fler träningstider? Bör politiker få VIP-biljetter till prisutdelningar? (En del kommuner är ganska strikta och sätter gränsen för olämpliga gåvor relativt lågt. Dock högre än att betala sin egen dryck när man tittar på en prisutdelning.)
Min åsikt är att Uppsala Idrottsgala är ett bra initiativ. Att något är bra betyder dock inte att det bör bekostas med skattemedel. Om tjänsten idrottsgala kostar mer än den smakar för besökare och sponsorer så bör våldsmonopolet inte driva in mellanskillnaden. Men naturligtvis har Uppsala Solution AB, liksom alla andra, rätt att söka bidrag från kommunen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar