Uppsala, Amerika, skolkaos, skolval och skolplaceringar

Om Uppsala har en unik fördel så är det utbildning. Domkyrkan i all ära, men universiteten drar år efter år hit de smartaste ur varje generation och forskare från hela världen. Om vi får dem att stanna här för att arbeta på, kring, och utanför universiteten har vi en genuin fördel mot andra städer och kommuner.

För den här gruppen, och för Uppsalas rykte, är grund- och gymnasieskolor (och även förskolor) viktiga. Man måste på ett tryggt och förutsägbart sätt kunna hitta ett bra boende till familjen och en bra skola till barnen.

Därför är totala genomklappningar som den på kommunala Västra Stenhagsskolan extra allvarliga. Kommunens egen statistik visar att färre än hälften av eleverna i årskurs 5 kände sig trygga redan 2015. Lokaltidningen och statsmedia berättar om kaos, våld, hot, sjukskrivningar, oreda, konflikter, och kränkningar. Det är en lång lista.

Som tur är ger det fria skolvalet elever och föräldrar möjlighet att byta skola. Det är viktigt att vi kommer ihåg den långa listan nästa gång en rödgrön politiker påpekar att det fria skolvalet förskjuter “alltför stor makt till enskilda målsmän och elever på bekostnad av lärare och skolledare”.

På andra sidan stan, i Sävja tvärs över ån från Sunnersta, finns tre kommunala skolor, men eftersom (en förvirrad typ av) närhetsprincip går före skolval rapporterar lokaltidningen att föräldrar börjat skriva familjen hos vänner för att barnen ska få gå i “rätt” skola.

Under de senaste åren har kommunen både avskaffat och återinfört syskonförtur. Man har även infört begreppet “relativ närhet”, som verkar så abstrakt att man även tvingats ge ut en folder med lösta exempel på hur barn placeras i olika skolor.

I det stora landet i väster är ett skoldistrikt en egen enhet i demokratin. Det har egna val, tar in egna skatter, och ansvarar för de offentligt drivna skolorna i sitt distrikt. Distrikten satsar olika mycket på sina skolor, så för den förälder som tycker barnens utbildning är viktig (och tror att den påverkas av vilken skola de går i) är det viktigt att bo i rätt distrikt, vilket naturligtvis påverkar fastighetspriserna. I Sävja har man kanske lyckats med konststycket att höja priserna utan att ge tillgång till den lokala lågstadieskolan.

Den amerikanska situationen är egentligen mer komplicerad än så. Det kan finnas stor skillnader i kvalitét mellan skolor i samma distrikt, och den som har råd kan sätta sina barn i privatskola (men det finns ingen skolpeng, så man får betala helt själv.)

Debatten verkar ofta handla on integration. I San Francisco var rasintegration tidigare en viktig faktor när elever placerades i skolor, men efter en stämning från kinesiska föräldrar vid millenieskiftet ändrades det. 2007 begränsade USAs högsta domstol skoldistriktens möjlighet att använda ras som sorteringsgrund avsevärt. Chefsdomaren sammanfattade majoritetens åsikt med orden: "The way to stop discrimination on the basis of race is to stop discriminating on the basis of race."

Jag tycker det är viktigt med tydlighet och förutsägbarhet i skolplaceringen. Det konkurrerande om platserna som socialdemokraterna förespråkar känns sekundärt. Hellre då trygga områden kring en trygg skola. Dessutom fyller det fria skolvalet en viktig funktion när det låter elever lämna skolor som inte fungerar för dem.