SD tvåa på badbollen

Egentligen är Sverigedemokraterna inte tvåa på den här bollen. Eftersom förändringen de efterfrågar, slut för könssegregerade badtider, redan i november enhälligt röstades igenom i Idrotts- och Fritidsnämnden är de snarare åtta på bollen.

Det här är dock inget som hindrar Sverigedemokraterna från att (hittills) få 789 reaktioner, 302 delningar, och 92 kommentarer på ett inlägg där de hävdar sig vara det enda partiet som vill slopa könssegregerade badtider.

Jag tror inte att det här är ett aktivt vilseledningsförsök från SDs sida. De har ingen representant i Idrotts- och Fritidsnämnden och beslutet dokumenterades långt inne i protokollskogen. (Se §119.) De vet antagligen fortfarande inte att det här redan är hanterat. Istället för att uppdatera uppdragsavtalet, där det gamla uppdraget om att “regelbundet genomföra arrangemang då badet endast är öppet för kvinnor” verkar de ha velat göra ett tillägg till bolagsordningen för Fyrishov AB. Inga andra partier tycke att det var rätt plats.

300 delningar är dock imponerande. Kanske spelar det ingen roll om de har rätt eller inte?

Måndagstankar

Med valresultatet färdigt slås jag av en sak som tidigare bara var en av många observationer från valstugorna.

Kanske ser jag ofarlig ut. Som någon man kanske kunde känna från förr, från föräldramötet, eller knattefotbollen? Flera människor har i alla fall kommit fram till mig, sänkt rösten och sagt:

”Du vet, jag är inte rasist men, ...”

Kanske är det så, att om man inte har några vänstervänner på facebook, eller kan kanske inte ens är med på facebook, så inser man inte har man just identifierat sig som ”vit kränkt man” (oavsett kön). Med den öppningen ber man helt enkelt om en pungspark.

Kanske har man aldrig ens hört om begreppet ”vit kränkt man”.

”Prova mig” brukar jag svara. Oro brukar jag få lyssna på.

Kandidat

När man är kandidat ska man ha en flyer. Även om man står på vad jag kallar ”riskfri plats” (typ #54) kan man ha en flyer. Det är frivilligt – alla har inte en flyer. En flyer består av en bild, en kort text, och ett käckt citat. Det är för sent att vara blyg nu. Jag har en flyer.

Själva produktionen har inte varit helt okomplicerad. Det professionellt tagna porträttet ratades efter att min kära hustru beskrivit det bland annat med orden "medelålders" och "överviktig".

Med hjälp av min, inom området selfies, mycket kompetenta tweendotter togs en ny omgång bilder. Trots svagt ljus, envis blixt, och förunderliga slutartider fick vi till en bild som kanske inte var direkt tekniskt perfekt, men där jag (om jag får säga det själv) ser relativt sympatisk ut.

”Looking good man” var det snabba instagramomdömmet från andra sidan jorden.

Vissa redaktörer, som kanske sitter fast i patriarkala förklaringssystem, tyckte dock mest att det hela liknande Miss Universe. (Vissa redaktörer bör nog hoppas att den blå sidan vinner valet. Annars kanske någon skulle kunna bli en av de första att hämtas upp av omärkta lastbilar för transport till Gudruns omskolningsläger.)

Eller så syftade redaktören på min text. Jag är ju en positiv person som föredrar att prata om saker som jag är för. Det kanske kan få (cyniska?) människor att tycka att jag låter som en Miss Universekandidat. Jag tycker att fler borde prova att vara för bra saker och mot dåliga. Det tar en längre än man tror. (Jag lovar att vara mot något i kommande texter.)

Vi har i alla fall ute och delade ut flyers. Det var jag, min riksdagsledamot Ulrika, hennes politiske sekreterare Gustav, och Maria som inte är politiker längre. Min snåla tilldelning om 200 flyers gick snabbt åt bland villorna. Sunnersta är ju som bekant större än Tierp.

Dagens fråga var om en strokedrabbad mor långt över 90 bör hjälpas att rösta blankt för att hålla tillbaka SD. Jag bad att få återkomma. (Nej, det gör ingen skillnad.)

Problematiskt

Att en artist som förespråkar våld mot oppositionspolitiker inte bara för sin låt lanserad av statstelevisionen utan även får ta emot ett pris i riksdagen känns inte rätt.

Ebbas Beväpna Er spelades säker både på MUFs och KUs fester (samt om jag inte minns fel även på militärförläggningar), men här sparkade man uppåt (eller bara vilt omkring sig).

Var går egentligen gränsen? När har vi börjat förfölja oliktänkande?