Häromdagen såg jag en burkplockare vittja en tiggares obevakade kopp.
Den relativt stilige, stråhattsklädde burksamlaren hejdade sig först halvvägs när han märkte att jag sett honom. Men när han trodde att jag försvunnit, vände han tillbaka och tömde koppen i handen. Jag uppskattar bytet till tre kronor.
Jag blev förvånad. Dessutom blev jag förvånad över min förvåning.
Hade jag väntat mig någon form kollegial samhörighetskänsla mellan burkplockare och tiggare? Väntade jag mig högre moral av en burkplockare? (Eller åtminstone samma moral som resten av befolkningen verkar uppvisa.)
Min förvåning får dock visst stöd. Det finns tydligen forskning som säger att fattiga är mer hjälpsamma och generösa än andra. Första 10 minuterna av Paul Piffs Ted Talk (då han håller sig till sitt eget område) är intressanta.
Andra menar att Piff inte fångat hela sanningen. Att det han ser som brist på medkänsla kan snarare vara utilitarism – ett större fokus på en handlings resultat. De ”högre klasserna” är helt enkelt mer benägna att knuffa den tjocke mannen.
Dessutom finns naturligtvis alla de teorier som börjar med marshmallowstestet.
Angående tiggarna har jag bestämt mig för ett utilitaristisk förhållningssätt. Inga pengar i koppar, utan en donation till Franciskanerordens arbete i Rumänien. Det minskar även risken att pengarna försvinner på vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar