På den Uppsaliensiska lokaltidningens debattsida skriver idag Haparandas kommuns kulturchef om nattstök kring den nybyggda skateparken i Haparanda. ”Barnen” river tydligen ned de skyltar som förbjuder åkning efter 22:00 och kör istället moped och fyrhjuling i parken på nätterna. Efter att min förvåning över medievalet dämpats något (hur många i Haparanda läser egentligen Upsala Nya Tidning?) är det dags att förvånas över innehållet.
Kulturchefen menar att det här inte är kommunens problem, utan att närboende vuxna måste mobilisera, gå ut, och säga ifrån.
Ja. Vad skulle rimligen kunna gå fel om en grupp vuxna män, lämpligt förberedda, tog sig an att (permanent?) avvisa en grupp 15- till 20-åriga pojkar från närområdet. (Som kommunen dock tydligt klargjort inte är de boendes bakgård.) Som lekman blir jag också nyfiken på vilket lagrum man skulle basera ”mobiliseringen” på?
Att mer och mer upprätthållande av ordning måste köpas av vaktbolag är inte oproblematiskt, men uppmaningar från kommuner (som själva avsvär sig allt ansvar) till medborgarna att mobilisera sig behöver inte heller vara vägen framåt.
Jag menar att upprätthållandet av lag och ordning är en av statens huvuduppgifter, och att en trygg boendemiljö bör vara ett av stadsplaneringens högsta mål. Den som gör en förändring måste också vara beredd att ta ansvar för resultatet.
(Longboarden på bilden har inget med Haparanda att göra.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar