Jag var nog egentligen inte inbjuden när samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala, SIU, bjöd in till öppet dialogmöte om demokrati och mänskliga rättigheter med anledning av bilbränder och oordning i området. Jag är ju varken invandrare eller gottsundabo, men texten i lokaltidningen var spännande och Gottsunda Kulturhus bjöd, på svenska och arabiska, in på facebook. Men även om jag kanske inte var inbjuden så var jag välkommen.
Det var fullt på Ken’s Pizzeria i Gottsunda centrum. De stora fönstren gjorde att det snabbt blev varmt. Konferencieren som representerade 43 föreningar, förklarade att det här inte var en debatt, utan att politikerna först skulle få presentera sig och prata lite. Timme två skulle fyllas av workshops och gratis pizza.
På plats fanns även pizzerians ägare (som påpekade att vi inte ska vänta oss att politikerna gör allt), en präst från Gottsundakyrkan, och en tennisklubb som arbetade i socioekonomiskt utsatta områden, men politikerna fick mest utrymme under den första timmen:
- Liberalernas kommunalråd, som skrivit en bok om sin väg från Beirut till Uppsala, tyckte att man skulle tala väl om Gottsunda och klargjorde att en politiker inte behöver vara en vit man. Han vill se ett högre valdeltagande i Gottsunda och tog upp problemet med att veta allt om vad som händer hemma på en gata i Libanon, men inget om Uppsala där man nu bor.
- Det miljöpartistiska kommunalrådet berättade om hur ofta han som barn varit på djuraffären i Gottsunda centrum. Han pratade om demokrati, delaktighet, och de stora planer som finns för Gottsunda.
- Vänsterpartisten kom från söder om söder och berättade att man inte eldade bilar när han var ung, man bara provåkte och bröt sönder dem. Han tyckte inte man ska lyssna på de som vill ha hårdare tag.
- Vår moderat var imponerad över att så många kom för att prata demokrati på en så fin grillkväll och uppmanade alla att bli medlemmar i ett parti, eftersom det goda samhället är något vi skapar tillsammans.
- Det socialdemokratiska kommunalrådet pratade om att jobb, bostad, och en meningsfull fritid är rättigheter, samt om behovet av moral och medmänsklighet.
Den centerpartistiska fritidspolitikern var väldigt kortfattad. Jag tror inte att varesig Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna var där.
En kvinna som “var politiker, men inte idag” fick mikrofonen och berättade att politikerna bara hycklar, aldrig är i Gottsunda utom vid valen, och att det måste satsas mer på Gottsunda. Jag förstod aldrig vilket parti hon vanligtvis representerade.
Medan pizzan började delas ut spred politikerna ut sig vid olika bord för att diskutera partiernas närvaro i Gottsunda, stenkastning, högre straff, och hur man kan skapa en bättre och tryggare Gottsunda. En dam som till vardags satt i arbetsmarknadsnämnden för socialdemokraterna, men som för dagen “inte var där som politiker”, satte sig genast bredvid moderatpolitikern.
Vid moderatbordet pratades det om bostadssegregation, arbetslöshet, och idrottens roll. Stenkastningen beskrevs som en lek lekt av uttråkade ungdomar, men även som en konsekvens av Israels ockupation av Västbanken. Alla var, inte oväntat, överens om att våldet i Gottsunda är oacceptabelt. Även om jag är i Gottsunda centrum nästan varje dag godtogs jag inte riktigt som helt lokal. Proffspolitikerna skrev ned folks idéer. Jag blev inbjuden till framtida möten med SIU.
Det var mycket folk på plats. Mötet var inriktat på informationsutbyte, men jag kan inte undgå att ändå känna mig lite rastlös - möten utan beslutade nästa steg gör det med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar