Även om mitt stöd i partiet bara räckte till er ersättarplats, så nominerades jag ikväll ändå till plan- och byggnadsnämnden. Jag kommer inte att kunna delta i yrkanden eller reservationer, men få insyn i vad som händer.
Vi måste komma ihåg att det bara är ett drygt år sedan partiets stöd till socialdemokraterna miljonprogram omprövades, så det här är definitivt ett steg i rätt riktning. Jag firar med en bild från Gottsunda.
Jag har svårt för fester i kommunens regi. Demokratin kan inte vara tvungen att kopiera feodalismens symboler och bjuda till gästabud på slottet så snart ett nytt kommunfullmäktige skapats. Dessutom är skatt stöld.
Naturligtvis var det inte otrevligt att vara där. Avgående kommunfullmäktigeordförande höll ett utmärkt tal om Preussen medan landshövdingen mest lät som Greta. Uppsalas ende (?) komiker underhöll. Likt en medeltida gycklare drev han med makten, sjöng en sång om socialdemokraterna under mandatperioden vill lägga till allt fler platser i kommunstyrelsen, och “tvingade” Uppsalapartiets ledare att vifta med en flagga utan arvodering.
Men ok - en fest vart fjärde år är kanske rimligt. Nu är det dags att kavla upp skjortärmarna och börja jobba.
November månads kommunfullmäktige i Uppsala kommun definieras nog bäst av punkt 13: “Fastställande av skattesats för 2023”. Socialdemokraterna var glada över ordning i ekonomin och yrkade på oförändrad skattesats. Vänsterpartiet var glada att arbetarna nu skulle slippa att slita ihop till Moderaternas skattesänkningar och yrkade på oförändrad skattesats. Moderaterna talade om kommunens överflöd av mål och vill egentligen både fokusera samt flytta makten från politiken till medborgarna, men yrkade på oförändrad skattesats. Centerpartiet vill prioritera kärnverksamheten. Kristdemokraterna hade gärna sluppit de spårvagnar som tränger ut den generella välfärden. Därefter röstade alla för oförändrad skattesats.
Punkterna om Nils Edén och ukrainska flyktingbarn följde samma mönster. Debatt följt av samsyn.
Undantaget var ett bygglov för ett onödigt stort hus vid Kungsgatan som hade godkänts 2014 men därefter åkt runt i systemet. De två åsikter som stod mot varandra var (1) vi borde nog skicka tillbaka det här ärendet till plan- och byggnadsnämnden och be dem kolla igenom det ytterligare en gång och (2) det finns en gräns för hur länge man kan låta folk vänta på belslut och den gränsen är under ett decennium.
Vänsterpartiet ville bygga billiga hyresrätter utanför stan istället för dyra bostadsrätter i centrum. Miljöpartiet påpekade att de redan lovat företag som köper mark i Gottsunda en spårvagn dit. Socialdemokraterna påminde om att demokrati är viktigt. Alliansen, SD och UP röstade utan någon större entusiasm igenom ett bygglov som ingen verkade särskilt förtjust i.
Jag noterade däremot att det verkar verkar gå att få ihop en icke-socialistisk majoritet i byggfrågor. Kanske skulle det kunna användas för att bromsa miljonprogramifieringen av lärdomsstaden?
Min plats i KF-salen är bakom en högtalare och mitt namn på namnskylten var felstavat. Jag hade en stor presentation på jobbet planerad sedan tidigare och gled, likt den ende andra privatanställde i vår grupp, in till min plats knappt fyra timmar efter mötets start. Ingen annan satt ned. Alla fikade. Det var ganska trevligt. (En av våra yngre ledamöter räknade redan vid 18-tiden fram att bara mötets pauser började närma sig 100 kkr i arvodeskostnader.)
Det politiska läget är enkelt men komplicerat. De röda och blå sidorna har (förenklat) 39 mandat var med det lokala Utvecklingspartiet (UP) med 2 mandat i mitten. UP har i valrörelsen profilerat sig som ett högerparti som är mot vänsterns utbyggnadsplaner. Efter valet bytte de dock fot och blev ett socialdemokratiskt stödparti eftersom socialdemokraterna erbjöd deras ordförande och grundare ett välbetalt jobb i kommunkoncernen. De har ett “hemligt avtal” (“exakt vad som står i avtalet är mellan oss”). Jag lånar den klargörande bilden nedan från KD.
Alliansen la fram en motion som helt matchade UPs vallöften (se sedan). Den blev vidareskickad till kommunstyrelsen för beredning och där kommer den antagligen också att begravas.
Allt det här varit i media redan och alla positioner är välkända. Debatter och röstande liknar därmed mest en väl förberedd och koreograferad dans där alla klargör redan kända åsikter för att sedan lägga redan kända röster. Kommunfullmäktige liknar på så sätt en grekisk tragedi - publiken vet redan vad som ska hända.
En liten överraskning verkade dock vara på gång just när jag anlände. Platser i nämnder (kommunstyrelsen är en nämnd) fördelas om partierna inte kan komma överens enligt den inte helt otympliga lagen om proportionella val i kommuner och regioner, LPV (2022:629). LPV innehåller den typ av kvoter, grupperingar, och jämförelsetal som brädspelare brukar uppskatta. SD, som i Uppsala gått till val på att “stoppa sosseriet”, verkar ha en ledamot som gillar att räkna - genom att tyst lägga sina röst på alliansen flyttades en kommunstyrelseplats från röd till blå sidan utan att SD själva påverkades.
Därefter skulle kommunalrådstjänsterna, dvs heltidsanställningar för toppolikter i kommunen, fördelas. Traditionellt har man tydligen träffats och kommit överens i förväg, men i år hade socialdemokraterna inte vela ha några sådana möten vilket skapade viss förvaring. På mötet la den rödgröna sidan fram förslaget att antalet kommunalråd i Uppsala kommun skulle minskas från 11 till 9 - den första förändringen sedan 1985 om jag förstod det hela rätt. Oppositionen skulle fortfarande få 5 kommunalråd medan majoriteten ville minska sitt antal från 6 till 4 “för att spara pengar”. (Vänsterpartiets kommunalråd talade sig här varm för det goda omdöme som en fritidspolitiker som egentligen är snickare besitter.)
Utvecklingspartiets ledare kallade sin omgivning lögnare och påpekade att han för egen del aldrig eftersträvat att får fortsätta på den kommunalrådspost som han under de senaste fyra åren innehaft som politisk vilde. Utvecklingspartiet var endast intresserade av sakfrågor. Moderaternas ledare påpekade att de mejl som UP skickat under förhandlingarna var offentliga och redan lämnats ut till media. Sverigedemokraterna påpekade att de extra arvoden som den rödgröna majoriteten förra året “köpte” vänsterpartiets röster för var lagvidriga och faktiskt föll när de prövades i domstol.
En docent i juridik, tillika hovrättsråd, från Liberalerna påpekade nu att antalet kommunalråd inte är ett val utan måste beredas av kommunstyrelsen innan beslut kan fattas. Mötet tog nu 10 minuters paus.
Efter 60 minuters paus samlades kommunfullmäktige igen. Nio kommunalråd fastslogs efter viss förvirring eftersom en av socialdemokraterna ledamöter inte fick röstningen att funka på sin padda. Därefter röstades fyra rödgröna kommunalråd och fem kommunalråd från Alliansen in. Sverigedemokraterna blev trots sina åtta mandat utan kommunalråd, vilket jag antar var det lätt småsinta syftet med hela cirkusen.
För första gången någonsin föreslogs nu att kommunstyrelsens ledare inte också skulle vara styrelseordförande i Uppsala stadshus AB, moderbolaget i kommunens koncern. Socialdemokraterna nominerade istället Utveckingspartiets ledare till posten. På så sätt fick UPs ledare nu en välbetald tjänst utan att bli kommunalråd.
Till slut skulle det delas ut ett par hedersmedaljer i rent guld och sedan fick vi gå hem vid 22-tiden.
Fem av moderaternas tio starkaste valdistrikt i riksdagsvalet ligger i min del av kommunen. Bland höstlöven och fallfrukten i norra, södra, östra och mellersta Sunnersta röstar fler än var fjärde väljare på oss.
Det är tyvärr inte så imponerande. För ett decennium sedan snittade vi över 30% i hela kommunen och öster om ån låg några av våra starkaste valdistrikt. Nu är Vilan/Bergsbrunna det enda området i sydöstra Uppsala som kvalar in på topp-10-listan.
I valet till kommunen får vi ungefär samma resultat som i riksdagsvalet. Öster om ån där de rödgröna vill bygga ett gigantiskt miljonprogram i skogen mellan villorna och ett naturreservat har de partier som profilerat sig hårdast mot byggplanerna gått bra. Det syns framför allt på Centern och det lokala Utvecklingspartiet. Här finns, enligt mig, åtminstone 10 %-enheter som borde ha varit våra.
Slutresultatet i kommunalvalet i Uppsala var mycket jämnt. På ena sidan Socialdemokraterna och deras lydpartier och på den andra en återuppstånden Allians med passivt stöd från Sverigedemokraterna. Båda med 39 mandat vardera. Med det nystartade Utvecklingspartiets 2 mandat på den borgerliga sida som inte vill bygga otrygga miljonprogram så såg det ut att kunna gå i lås.
Socialism stod som så många gånger förr mot frihet och rättvisa. Men det var också den socialdemokratiska maskinen som stod mot en realistisk risk för polsk riksdag när sex mer eller mindre borgerliga partier måste vara eniga i varje omröstning. (Varav två partier uteslöt sina egna kommunalråd under förra mandatperioden och ett parti startats och leds av ett av de uteslutna kommunalråden.)
Till mångas förvåning valde utvecklingspartiet att överge sin profilfråga och ge stöd till socialdemokraterna mot att deras partiledare får 50 tusen i månaden. Den totala kappvändingen överraskade många, men nu går byggplanerna vidare. Eventuellt ska det hållas en folkomröstning om två år för att klargöra om miljonprogrammet ska ha snabbussar eller spårvagnar.
Jag vet inte vad Utvecklingspartiets väljare i sydöstra Uppsala tycker, men jag misstänker att åtminstone några är lite besvikna på att det parti som i valrörelsen beskriv sig som det enda parti som röstat emot byggplanerna, nu släpper igenom dem.
Kampen går vidare. Det är val igen 2026 och till dess kan vi glädja oss åt Tidöavtalet.
Tack ni som har personkryssat mig! Jag fick 110 kryss i årets kommunalval vilket gör mig till den 8:e mest kryssade moderaten i Uppsala kommun.
Det här är en avsevärt starkare plats än min 17:e plats på listan, men 110 kryss är bara 0,42% av partiets totala röster så det är listan som gäller. Gränsen för att bli personvald och uppflyttad går vid 5%, vilket bara vårt förstanamn Therez Almerfors nådde. (Men hon stod ju redan överst på listan.)
Nu pågår förhandlingar inom och mellan partierna. Tweedhögern vill som alltid slåss mot väderkvarnarna miljonprogrammen. Vi får se hur det slutar. Jag kommer att göra allt jag kan för att förvalta ert förtroende på bästa sätt.
En vecka före varje möte i Uppsala kommunfullmäktige träffas den moderata kommunfullmäktigegruppen. Mötet är inte öppet för alla medlemmar, men ordförande i alla kommunens moderatföreningar (däribland jag) är inbjudna. Gruppmötet är väl förberett och alla punkter i det kommande kommunfullmäktigemötet gås i snabb takt igenom.
Alla 34 ärenden som ska behandlas finns också på kommunens webbplats. (Väl dolt bakom öppet hus på brandstationer och stadshusinvigningar.) Mina fyra “favoriter” inför den 19:e september blir nog:
Partiet ser ut att bli kvar på 14 mandat, så min 17:e plats på listan ger mig då en framtida ersättarplats i kommunfullmäktigegruppen. Men inte ännu.