Fem av moderaternas tio starkaste valdistrikt i riksdagsvalet ligger i min del av kommunen. Bland höstlöven och fallfrukten i norra, södra, östra och mellersta Sunnersta röstar fler än var fjärde väljare på oss.
Det är tyvärr inte så imponerande. För ett decennium sedan snittade vi över 30% i hela kommunen och öster om ån låg några av våra starkaste valdistrikt. Nu är Vilan/Bergsbrunna det enda området i sydöstra Uppsala som kvalar in på topp-10-listan.
I valet till kommunen får vi ungefär samma resultat som i riksdagsvalet. Öster om ån där de rödgröna vill bygga ett gigantiskt miljonprogram i skogen mellan villorna och ett naturreservat har de partier som profilerat sig hårdast mot byggplanerna gått bra. Det syns framför allt på Centern och det lokala Utvecklingspartiet. Här finns, enligt mig, åtminstone 10 %-enheter som borde ha varit våra.
Slutresultatet i kommunalvalet i Uppsala var mycket jämnt. På ena sidan Socialdemokraterna och deras lydpartier och på den andra en återuppstånden Allians med passivt stöd från Sverigedemokraterna. Båda med 39 mandat vardera. Med det nystartade Utvecklingspartiets 2 mandat på den borgerliga sida som inte vill bygga otrygga miljonprogram så såg det ut att kunna gå i lås.
Socialism stod som så många gånger förr mot frihet och rättvisa. Men det var också den socialdemokratiska maskinen som stod mot en realistisk risk för polsk riksdag när sex mer eller mindre borgerliga partier måste vara eniga i varje omröstning. (Varav två partier uteslöt sina egna kommunalråd under förra mandatperioden och ett parti startats och leds av ett av de uteslutna kommunalråden.)
Till mångas förvåning valde utvecklingspartiet att överge sin profilfråga och ge stöd till socialdemokraterna mot att deras partiledare får 50 tusen i månaden. Den totala kappvändingen överraskade många, men nu går byggplanerna vidare. Eventuellt ska det hållas en folkomröstning om två år för att klargöra om miljonprogrammet ska ha snabbussar eller spårvagnar.
Jag vet inte vad Utvecklingspartiets väljare i sydöstra Uppsala tycker, men jag misstänker att åtminstone några är lite besvikna på att det parti som i valrörelsen beskriv sig som det enda parti som röstat emot byggplanerna, nu släpper igenom dem.
Kampen går vidare. Det är val igen 2026 och till dess kan vi glädja oss åt Tidöavtalet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar