Kommunen ger upp i Södra Ulleråker

På plan- och byggnadsnämndens novembersammanträde beslutades att planuppdraget för Södra Ulleråker ska avbrytas. Byggplanerna skjuts upp i minst 10 år. Detta eftersom kommunens projektportfölj ska “balanseras så att mängden och blandningen av projekt möter den verkliga efterfrågan på marknaden”.

Kommunens rödgröna ledning överger därmed planerna på 1600 bostäder i tät höghusstil. Tills vidare fortsätter arbetet i de norra och mellersta delarna av Ulleråker. Det första spadtag, som var planerat till 2016, har ännu inte skett och några 16.000+ bostäder till 2030 kommer det inte att bli. Den snabba och enkla kollektivtrafik som en gång planerades för området finns inte heller kvar. Spårvagnen, om den nu blir av, är tänkt att ta vägen via Rosendal ner till stan. Som tur är går det bra att cykla.

Istället för att ge upp hade jag hellre sett att kommunen anpassade sig till efterfrågan och byggde trevliga rad- och småhus i området. Det finns stor efterfrågan på egna hem och området ligger så bra till att det nästan skulle kunna tävla med Kåbo. I andra hand kunde man ha minskat höjden och tätheten för hela Ulleråkersområdet och anpassat det bättre till existerande bebyggelse.

Det här är antagligen bara början. Kommunen kommer att överge fler av sina miljonprogramsliknande höghusprojekt i södra Uppsala. Om man inte kan bygga här, hur ska man då få ekonomi i byggen längre bort från centrum?

Det här är också ytterligare en spik i kistan för spårvägsprojektet vars ekonomi bygger på extrem utbyggnad med extrem täthet. Kommunen själv börjar nu ta bort, det redan från början orealistiska, kundunderlaget.

Jag vill istället se en satsning på egna hem, småhus och radhus. Friliggande enfamiljshus är den mest eftertraktade men också minst byggda boendeformen i Uppsala. Det hindrar unga familjer att bo på det sätt de drömmer om, och äldre att flytta till funktionella småhus. Det kommer att göra Uppsala till den mest attraktiva platsen för unga familjer med framtidstro. Flyttkedjor kommer att frigöra attraktiva lägenheter och stora hus. Det kommer också att ge akademi och näringsliv rekryteringsfördelar och på sikt lägga grunden för nya enhörningar och nobelpris.

Ett grönare, tryggare och trevligare Uppsala är möjligt.

Nominerad

Uppdatering från Mathias äventyr i demokratin: Jag är förslagen till plats 7 på Moderaternas lista till Uppsala kommun. Inget är klart ännu, men det skulle kunna innebära en möjlighet att driva betydelsefulla förbättringar för Uppsalaborna.

Förra kommunvalet i Uppsala stod jag på plats 17 på valsedeln. (Någon kanske minns den väldigt försiktiga kampanjen “Rösta för 17”?) Nu, med ungefär ett år till valet, är det dags för nya listor.

Valssedlarna är viktiga. De styr vem som får sitta i fullmäktigegruppen. Idag består den moderata fullmäktigegruppen i Uppsala av 14 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Fullmäktigegruppen tar också de taktiska besluten om hur politiken ska föras under mandatperioden. Den som är med får argumentera och rösta - den som är utanför har normalt inte närvarorätt och aldrig förslags- eller rösträtt.

Ordningen på valsedlarna fastställs därför i en lång och noggrann process. Förenklat så hålls först ett provval där alla medlemmar som vill får ställa upp och alla medlemmar som vill får rösta. Baserat på de resultaten och andra övervägningar sätter sedan en nomineringskommitté ihop ett förslag till lista till valsedeln. Slutligen träffas delegater från alla partiföreningar på en nomineringsstämma och röstar fram den slutliga listan. Nomineringsstämmor kan vara lugna, men också helt kaotiska.

Jag går normalt bättre i de riktiga valen än i de interna provvalen. 2022 kom jag som sagt på 17e plats i provvalet och hamnade på plats 19 efter en väldigt lång nomineringsstämma. I valet till Uppsala kommun blev jag den 8e mest kryssade. En välvillig tolkning är att jag är populär bland väljarna.

I årets provval hamnade jag på plats 14. Nomineringskommittén har dock föreslagit mig till plats 7. Jag har inte fått någon motivering, men accepterade, inte utan överraskning, nomineringen.

Om det här någotsånär överlever nomineringsstämman så är det ett stort ansvar. Jag kan ta med mig mitt utifrånperspektiv ned på KF-salens golv, men om delegaterna på stämman ger mig förtroende så blir jag en del av systemet. Oavsett är mitt mål att verka för småhus istället för höghus och lärdomsstad istället för spårvägsstad.

I kommunfullmäktiges talarstol

I veckan gjorde jag min första insats i kommunfullmäktiges talarstol. (Tack för bilden Markus!) Att det dröjt lite är egentligen inte så konstigt - dels är jag är ersättare, så när jag kliver in är lite förutsägbart, och dels är jag bara ersättare i min nämnd, så det finns andra moderater utsedda att föra partiets talan i t.ex. byggfrågor.

En väg runt det här är att passa på att skicka in en fråga vid något tillfälle då jag faktiskt tjänstgör. Frågan tas då upp vid nästa möte en månad senare.

Sagt och gjort - till kommunfullmäktiges marsmöte skickade jag in en fråga om styrets byggplaner i sydöstra Uppsala till själva kommunstyrelsens ordförande.

Min fråga är enkel: Är majoritetens plan fortfarande att bygga 21.500 nya bostäder i sydöstra Uppsala? Bakgrunden är ett enkelt räkneexempel: 21.500 bostäder på 250 hektar (500 fotbollsplaner) blir ungefär 86 bostäder per hekar i genomsnitt, men nu när man börjar bygga en tät “nod” (Sävja stadsdelsnod) så ligger den bara på 88 bostäder per hektar. Alltså måste man antingen bygga jämntjockt (vilket inte är vad den fördjupade översiktsplanen säger) eller överge målet om 21.500 bostäder i sydöstra Uppsala.

Svaret var att målet 21.500 kvarstår samt att bebyggelsen kommer att bestå av två- till femvåningshus. Du kan lyssna på frågor och svar här. Det var ett tydligt svar som tyvärr inte går ihop eftersom:

• Två- till femvåningshus bör innebära någonstans mellan “tät trädgårdsstad” (30 bostäder per hektar) och, om man fokuserar på femvåningshusen och ställer dem tätt, “medeltät högre kvartersstad” (60 bostäder per hektar). På 250 hektar blir det här mellan 7.000 och 16.000 bostäder.
• Tanken att bygga jämntätt stämmer inte med den fördjupade översiktsplanen som har tydliga förtätningar vid noder och längs den planerade boulevarden som ska binda samman dem.

Med tanke på storleken på den organisation som jobbar på det här projektet samt det 100-tals miljoner som redan lagts på konsulter för att planera byggandet så kan kommunstyrelsens ordförande, som även leder kommunens mark och exploateringsutskott, inte veta att det här inte går ihop.

Ännu konstigare blev det dagen efter då lokalpartiet UP valde att visa upp sitt “hemliga avtal” med socialdemokraterna från 2022. (Överenskommelsen går i stort ut på att UP röstar med S mot att UPs ordförande fått ett välbetalt jobb i kommunen, men detaljerna har tidigare varit “hemliga”.) I den version av avtalet som UP nu publicerat finns följande punkt med: “Minskade bebyggelseplaner i södra stadsdelarna.”

Min slutsats av allt detta är att S, V, MP, och L står fast vid sitt mål på 21.500 bostäder, men planerar för en täthet som inte kommer att nå det målet och dessutom har S ingått ett “hemligt” avtal om att inte nå målet de står fast vid. Mål, verklighet, och hemliga avtal verkar inte hänga ihop.

Jag antar att jag skulle kunna skicka in ytterligare i fråga, eller kanske göra det hela till en interpellation. För att nå fler än de som lyssnar på kommunfullmäktiges (faktiskt ganska långsamma) möten borde jag kanske skriva i lokaltidningen istället. Eller så får jag skissa ihop ett eget förslag där siffrorna faktiskt stämmer.