Think, McFly. Think!

Tillbaka till framtiden-trilogin har, åtminstone i början, en förkärlek för 30-årshopp. Ett lagom avstånd för att flytta sig en generation. Jag noterar inte helt utan skräck att tidsavståndet mellan Martys 1985 och hans föräldrars 1950-tal är samma som mellan idag och 1985.

Framtidsförutsägelserna från 1985 är klassiska. Idag skulle vi ha flygande bilar som drivs av bananskal i portabla fusionskraftaggregat. Och flygande skateboards.

Även Uppsala kommun ägnar sig åt att försöka förutsäga framtiden. I den översiktsplan som varit just varit ute på samråd planerar man hur Uppsala ska utvecklas fram till 2050.

Planen börjar med kommunens viljeinriktning uttryckt som 12 mål i fyra grupper. Det här är snömosmål vars motsatser inte är rimliga. I korthet ska Uppsala vara framåt, miljövänligt, och jämlikt. Därefter hoppar man raskt till sju ”Uppsalaprinciper för samhällsbyggnad”. Det är möjligt att principerna kan härledas ur målen, men jag kan inte hitta hur det i så fall har gått till.

Planen upplyser om att Uppsalaprinciperna alltid ska användas tillsammans ”eftersom de kompletterar varandra”. Låt oss välja två principer och prova:

• BLANDA: Förändringar ska öka variationen och mångfalden av karaktärer och funktioner i den byggda miljön.
• UTNYTTJA OCH UTVECKLA DET PLATSSPECIFIKA: Förändringar ska utnyttja och utveckla platsspecifika värden och karaktärer.

Ok. Så om vi nu har ett lugn villaområde omgivet av grönska så ska vi utnyttja den platsspecifika karaktären samtidigt som vi ökar variationen och mångfalden av karaktärer. Solklar vägledning!

Efter Uppsalaprinciperna är det dags för att utvärdera sju scenarier och reducera dem till två strukturbilder. ”Strukturbilderna ska inte ses som alternativ att välja mellan, utan som utgångspunkt för diskussion.”

De sju scenarierna är:

1. Utspridning. Folk vill bo i småhus. Det finns gott om plats på den stadsnära landsbygden. Scenariot bedöms vara dåligt eftersom det leder till hög bilanvändning och är svårstyrt för politiker och planerare. Däremot är det genomförbart ur ett marknadsperspektiv.
2. Stationsorter. Man expanderar orterna längs järnvägarna och kommunala medel för infrastruktur satsas där. Scenariot bedöms inte kunna fungera eftersom folk ändå kommer att vilja bo i staden snarare än i stationsorterna, samt eftersom Uppsalas möjlighet att utvecklas till en nordlig nod i huvudstadsregionen minskar.
3. Stad + stråk. Småhusbebyggelse utvecklas i större och mindre grupper nära busshållplatser längs de större statliga vägarna. Det här bedöms vara svårt att ”utveckla på ett bra sätt”, bland annat eftersom kommunen saknar rådighet över markinnehav i stråken.
4. Attraktiva landskap. Fokus läggs på stadens södra delar och mälarstranden, som är mycket attraktiv på grund av det sjönära läget. Dock blir utbyggnaden av konkurrenskraftig kollektivtrafik alltför investeringstung.
5. Fåkärnig stad + motorvägslägen. Man sparar pengar genom att inte bygga ut järnvägen och istället satsa på E4:an och ett motorvägsbussystem. Bussarna bedöms dock inte kunna konkurera med bilen och den sämre integrationen med stockholmsregionen göra att ambitionerna om befolkningsökning måste överges.
6. Flerkärnig stad – fåkärnig kommun. Stora investeringar i transportinfrastruktur, ett nytt stationsläge i Bergsbrunna och befolkningsökning i stationsorter längs Ostkustbanan. Scenario utvärderades positivt eftersom det ligger i linje med nuvarande planeringsarbeten.
7. Enkärnig stad – fåkärnig kommun. Koncentrerad tillväxt inom fyra kilometer från resecentrum (dvs Uppsala station). Gottsunda utvecklas som en självständig kärna utanför Uppsala stad. Utvärderades positivt på grund av relativt små investeringsbehov samt en hög täthet som ger intressanta och attraktiva miljöer.

Scenario 6 & 7 gick vidare till andra omgången och djupare analys. Trafikanalysen visar på total trafikinfarkt för båda strukturbilderna. Processledaren för översiktplanen visade då hur man uppfunnit en egen modell för bilpoolsberäkningar, och fått ner trafiken till rimlig nivå förutsatt att var fjärde nyinflyttade avstår från egen bil. (Om ni hör massa prat om bilpooler i nya Ulleråker så vet ni alltså vad det kommer från.)

Om man inte vill uppfinna sin egen beräkningsmodell kan man istället kolla vad t.ex. OECD skriver om självkörande bilar, TaxiBots, och AutoVots. Med 90% färre bilar och 80% färre parkeringsplatser riskerar framtiden att se helt annorlunda ut. (Om man nu inte är miljöpartist och mest vill backa in i framtiden.)

Jag tycker att Uppsala förtjänar en betydligt mer visionär planprocess.

Eller som Doc Brown hade sagt: ”Roads? Where we're going, we don't need roads.”